Betty

Igår hade Ralf och jag en dålig dag. Mitt elaka sår på fingret efter min sylvassa sax hade nästan läkt ihop. Vi satt i bilen när Leif var ute och betalade för parkeringen. Jag höll i Ralfs koppel som råkade ligga över det onda fingret. Helt plötsligt fick hundfan en gnällattack och skuttade omkring i bilen vilket ledde till att kopplet som låg över mitt finger drogs uppåt och mitt sår öppnades och blev ännu större än när det var nygjort. Blod strömmade och jag började känna mig blek och svag. Vi hade inget papper i bilen heller. Ralf var helt bananas och i slutändan jag också. Jag som hade hoppats att fingret skulle få en chans att läka till imorgon.

Idag däremot har har jycken varit exemplarisk! Han sov länge med mig och vi har just varit ute på en perfekt promenad. Han var trevlig och lugn. Passerade två småhundar utan ett ljud, gick fint i kopplet och lyckades vara lite mindre höjdrädd på bron över vägen från sjukhuset. Nu ligger han i fönstret och är fin och tyst. Ahhhhhh!